Till deltagarna

Undersökningen

Undersökningens syfte

Fin-HIT (Hälsa i Tonåren/Hyvinvointi Teini-iässä/The Finnish Health in Teens Study) är en nationell vetenskaplig undersökning om barns och ungas hälsa och livsstil. Fin-HIT genomförs av Folkhälsans forskningscentrum i samarbete med bland annat Helsingfors universitet.

Syftet är att undersöka hur gener och livsstil påverkar barns och ungas hälsa, nu och i framtiden. I första hand undersöker vi faktorer som är kopplade till viktutveckling och söker tidigare okända orsakssamband. Undersökningen behandlar bland annat sömn, kost, motion och skärmtid. Forskningsmaterialet gör det också möjligt att studera långvariga sjukdomar såsom typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Ett av de största forskningsintressena handlar om salivmikrobiom och viktutveckling. Vi undersöker inverkan av bakterier i saliv med diet, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och användning av antibiotika som potentiella faktorer av viktutveckling. På lång sikt är frågan om man kan, med hjälp av saliven, upptäcka personer som har förhöjd risk för över- eller undervikt.

Här kan du läsa artiklar som vi har publicerat.

Undersökningens första skede genomfördes åren 2011–2014

Mer än 10 000 9-12-åringar har deltagit i undersökningen från olika delar av Finland. Majoriteten av de unga deltog i undersökningens första skede i sin egen skola på lektionstid. Sammanlagt har ca. 500 grundskolor från 44 kommuner i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland, Birkaland, Mellersta Finland, Norra Savolax och Norra Österbotten varit med (se kartan). Drygt 1 400 barn på olika håll i Finland deltog i undersökningens första skede hemma.

De barn som deltar i undersökningen har gett salivprov, fyllt i frågeformulär och låtit väga sig och mäta sin längd och sitt midjemått. En av barnets vårdnadshavare har bjudits in att delta och besvara egna frågeformulär.

Den första uppföljningen av deltagarna 2015–2016

Levnadsvanorna under hela uppväxten påverkar hälsan också senare i livet. Undersökningen fortlöper därför under 25 år. Med hjälp av uppföljningen kan vi följa med förändringar som sker i livsmiljön över tid och som kan påverka hälsan.

Under åren 2015-2016 genomförde vi den första uppföljningen av deltagarna till vilken vi bjöd in ca. 11 000 hushåll. Hushållen deltog i uppföljningen hemma med materialet som skickades per post. Totalt över 5000 hushåll deltog i uppföljningen.

I uppföljningen bad vi vårdnadshavare och den unga att ge ett salivprov, svara på ett frågeformulär och rapportera sin längd, vikt och midjeomkrets. Med den ungas nya salivprov kan vi undersöka förändringar som sker i genfunktionerna mellan barndom och tonår. Med hjälp av vårdnadshavarens salivprov kan vi undersöka huruvida en gemensam levnadsmiljö påverkar genfunktionen på samma sätt hos barn och vårdnadshavare.

Uppföljning av deltagarna kommer också att ske genom nationella befolknings- och hälsoregister.

Valideringsundersökningen 2017−2018

Under vintern 2017−2018 genomförde vi en valideringsundersökning, vars mål var att testa vårt frågebatteri om ätbeteende. Vi undersökte hur väl vårt frågebatteri mäter just de saker som det är tänkt att mäta och hur bestående forskningsresultaten är.

Från flera kommuner i Nyland bjöd vi in 1500 5−8-klassister som inte tidigare hade deltagit i Fin-HIT-undersökningen. Precis som man gör i valideringsundersökningar, samlade vi in datamaterial två gånger. Undersökningen genomfördes i skolor under lektionstid vid två olika tidpunkter. Deltagarna besvarade ett frågeformulär som bestod av frågor om kost och ätbeteende och dessutom mätte fältarbetarna barnens längd, vikt och midjeomkrets.

Valideringsundersökningen ökar märkbart kvaliteten på det redan insamlade datamaterialet.

Undersökningens finansiering

Undersökningen finansieras av Samfundet Folkhälsan och flera vetenskapliga stiftelser.

Etik och datasäkerhet

Alla som är verksamma inom studien har tystnadsplikt.

Ingen utomstående har tillgång till forskningsmaterialet.

Det insamlade forskningsmaterialet behandlas anonymt och konfidentiellt och förvaras i en lösenordskyddad databas. Ingen utomstående har tillgång till forskningsmaterialet. Det insamlade forskningsmaterialet förvaras inte tillsammans med deltagarnas personuppgifter.

Undersökningens forskningsplan är godkänd av en etisk kommitté.

Forskningsplanen har blivit granskad och godkänd av Koordinerande etiska kommittén vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS).
Du kan läsa dataskyddsmeddelandet för undersökningen här.